Graffitins karaktärer och gubbar.
Graffitifiguration: 2015 skulle jag träffa Alan Ket i NY.
Vi hade träffats några år tidigare på Urbanarts1 i Malmö men då utan att hinna ses och prata. Han höll ett föredrag om stilensordens utveckling under Urbanarts, vilket var oerhört fascinerande. Sedan dess väntar jag på att han gör en bok som tydliggör vem som började göra vad, när och hur. Och varför?
Nu när vi sågs igen så frågade han mig när jag började måla graffiti? Ingen helt enkel fråga att svara på beroende på hur man ser det. När jag klottrade på Bellmansskolan i Uppsala 1981? Hm. Tycker inte det räknas. Jag svarade att första gången jag medvetet tänkte att jag skulle teckna graffiti så kopierade jag, så duktigt jag kunde, en av Doze(RSC) figurer, från albumet Hey You The Rock Steady Crew 1984. Han skrattade. Han hade börjat på exakt samma sätt, med samma förebild. Gemensamma referenser.
Doze, Mode2 och svensk graffitifiguration: Mer än bara bokstäver
1984 fanns en handfull graffitimålare i Sverige som gjorde några målningar i våra största städer. Idag finns det 1000-tals målare som gjort 10 000-tals målningar i så gott som alla samhällen i landet. Stilen är bestämd, hyfsat regelbunden och tydlig.
Alla svenskar kan peka på en målning och avgöra om det är graffiti eller inte. Vad gäller stilen/ordet så kan målningen nedmonteras och beskrivas med ord som highlight, outlines, pilar, 3D, skugga mm. Kanske inte lika många kan avgöra vad som är typiskt för graffitins figuration? Med vilka ord beskrivs en karaktär om inte enbart som just karaktär. Character eller figur. En gubbe/B-girl.
Om vi tar bort de som tar sina gubbar från serietidningar eller bajtar någon annan. Om vi även räknar bort alla figurationer som liknar annan konst eller bildtradition som tex realism så återstår de som hittar på sina egna gubbar. Gummor. Doze är ett lysande exempel. I hans fall gör han fortfarande ett eget myntat uttryck men de första figurerna jag såg av honom, från RSC-albumet, var porträtt på hans vänner. Känns Martha Coopers foto på Prince Ken Swift bekant? Urbilden för 10 000-tals målningar:

B-boy-estetik och europeiska stilbildare
Stilen har fått en egen benämning som B-boy/B-girl och liknar ingen annan stiltradition direkt men visst är det besläktat med serier och kanske illustrationer. En mycket tidig och stark representant för europeisk figuration är Mode2.
Alla kände igen kraften från föregångare och pionjärer från NY men Mode hade ändock ett helt eget och unikt sätt att göra graffitifiguration. Inte vet jag om Mode har avbildat sina vänner men idag finns det inte många breakare som inte känner till hans bildvärld då han under många år illustrerat posters/flyers för Battle Of The Year.
En egensinnig målare är franska Lokiss som med samma glöd, frenesi och kraft integrerat figur och ord i samma sätt att bygga upp en målning. Ordet och figuren blir ett. Liksom hos Hoakser eller Can2 som bygger upp figurer på liknande sätt många ordstilar byggs upp.
Karaktärerna på den svenska graffitiscenen
I Sverige då? Pike, Greg och Razor var tidiga med ett graffittypiskt men egensinnigt uttryck kopplat till egna intresseområden. På samma sätt, men med helt annat innehåll i bilderna har Betty Blue gjort stark insats inom svensk graffitifiguration men kanske mest erkänd för en målare vars budskap diskuterats mer än själva stilen.
Väldigt aktiva just idag 2026 vill jag nämna Limpo i Malmö och Moin of Lomo. Franska Bom-K.
Muralvågen och graffitins plats i stadsrummet
Massa stora muraler har målats i Sverige sedan 2015 då Nolltoleransen ”upphörde”. Inte sällan får man veta att ”allt” är tillåtet att måla men inte gärna ”orden” i graffiti. Vill påstå att det gäller även graffitins bildspråk i stort. Hur många enorma B-Girls/Boys har vi sett på 15 meter höga väggar i citykärnorna? Något för 2030-talet.
Så för att runda av detta inlägg kan vi påstå att graffitins figurer är lika mycket graffiti som stilen. (Kanske mer graffiti eftersom bokstäver i sig är abstraktion av figuration från allra första början). Det är samma bildspråk men att det ena kan avkodas som en text och det andra som en figur. (Den tredje delen är ”bakgrunden”, men det kan jag ju skriva om en annan dag.)

Tips: Ny europeisk tidning: Eurograff Charcters Magazine. Första numret kom i år.

Hyllningsmålning till Kuriaki(RSC) och till Doze av Ruskig Ångest i Halmstad 2023.
Följ Ruskig Ångest på Instagram




